Idag har jag börjat pyssla lite med mitt foto-projekt här hemma. Kommer bli nåt liknande det här, fast fler kort och uppe på den vita väggen då... Tror det kommer bli fint! :-)
söndag 30 januari 2011
söndag 23 januari 2011
Ynkligt värre...
Har nu varit sjuk i en vecka... och då menar jag riktigt sjuk. HATAR att vara sjuk. Feber, värk i hela kroppen, hosta, sömnlöshet, huvudvärk... och det värsta med att vara sjuk när man är singel: det är ingen där som tar hand om en. Jag vet att det är patetiskt men det skiter jag i, när jag är sjuk så saknar jag mer än nånsin att ha en pojkvän som kan ta hand om mig. Det är inte mycket som behövs, nån som kan gå och handla mat/mediciner/nässpray när det behövs och du själv har ingen ork, nån som hämtar kallt vatten till en, klappar en med en kall hand över pannan och håret när man har feber, håller om en, säger stackars gumman när man får hostanfall... ja sånt. Det är värt mycket! Men det finns ingen, så det är bara att bita ihop och gå till affären, apoteket med feberfrossa, hämta sitt vatten själv, frysa under filtar och täcken och sova.
Har inte haft nån mänsklig kontakt på en vecka ungefär och känner mig helt avskuren från omvärlden, ingen rolig känsla. Vet att jag måste gå till jobbet imorgon fastän jag inte är frisk på långa vägar, har inte råd att vara hemma mer från jobbet helt enkelt. Fattar just nu inte hur jag ska orka det men men...
Usch det här är inge roligt alls, tycker synd om mig själv och känner mig liten och ynklig! Vet att det finns de som har det mycket värre än mig och att jag inte borde gnälla alls egentligen men just nu, just idag så orkar jag inte tänka på det och vill bara ta bort den här jävla förkylningen!
Har inte haft nån mänsklig kontakt på en vecka ungefär och känner mig helt avskuren från omvärlden, ingen rolig känsla. Vet att jag måste gå till jobbet imorgon fastän jag inte är frisk på långa vägar, har inte råd att vara hemma mer från jobbet helt enkelt. Fattar just nu inte hur jag ska orka det men men...
Usch det här är inge roligt alls, tycker synd om mig själv och känner mig liten och ynklig! Vet att det finns de som har det mycket värre än mig och att jag inte borde gnälla alls egentligen men just nu, just idag så orkar jag inte tänka på det och vill bara ta bort den här jävla förkylningen!
Så här har jag spenderat min vecka
lördag 15 januari 2011
Morr!!!
Jag bara måste skriva av mig, blir så jävla irriterad!
Igår så var jag och två vänner + min syster ute för att äta middag tillsammans och ta några öl. Vi käkade först grekisk mat på ett ställe men bestämde oss för att gå vidare. Så vi går till Bitter som ligger på Linnégatan, ett barhäng ställe kan man väl kalla det. Vi fyra står vid baren och pratar med varandra och är inne i vår lilla värld, inte så medvetna eller intresserade av det som pågår runt omkring oss direkt. M.a.o. vi var inte där för att bli stötta på eller stöta på andra!
Så kommer det fram en aspackad kille och börjar fyllesnacka med mig och min syster, vi försöker få han att fatta att vi inte är intresserade av hans sällskap men han fortsätter bara att tjöta. Medan detta pågår så står det en snubbe bakom mig också som den här andra fylleidioten pratar med och han bjuder fylleidioten på en öl. Jag sitter på en barstol och dessa två killar står på varsin sida om mig vid denna barstolen och tjötar, jag tar fylleidiotens öl och ställer på min högra sida och säger att de kan stå där och tjöta med varandra istället så att jag kan prata med mina vänner ifred (allt för att bli av med idioterna) och hör såklart kommentarena som man alltid får som tjej om man inte sitter där och ler mot idioterna och pratar med dem fast man inte vill: "Fan vad hon var otrevlig da", " Shit vad hård hon var da" och sådana superintellegenta saker.
Vi försöker fortsätta vår konversation och vi har jättetrevligt med varandra, vi försöker ta lite kort och överallt runt oss så flyger det fram händer från random snubbar framför kameran och nån kille puttar ner en av oss från sin barstol och det börjar kännas jävligt bisarrt på det här stället, har vi hamnat i nån slags twilightzone eller?! Vi blir alla mer och mer irriteradeDet var uppenbarligen mycket provoserande att vi fyra inte var intresserade av att bli stötta på utav killarna som stod där och de... jag vet inte, flippade helt enkelt.
Helt plötsligt så får jag en arm runt axlarna och känner att en kille hänger över mig och skriker i mitt öra: "Men vi är ju kompisar!" Jag har inte sett denna snubben, han stod bakom ryggen på mig, inte pratat med honom, inte givit några indikationer på att han är välkommen att hänga på mig och hålla om mig.
Jag puttar bort hans hand och vänder mig om och tittar på honom och killen flippar fullständigt, tar tag i min axel igen, hårt och verkligen trycker upp sitt ansikte i mitt och skriker hotfullt: "Bara lägg av!" "Lägg av!" Jag bara tittar på honom och försöker dra mig undan, luta mig åt sidan för att få bort hans ansikte från mitt och frågar till slut: "Vem är du?" "Känner jag dig?" Killen fortsätter mer och mer hotfullt och aggresivt medan han vägrar släppa min axel: " Du är på ett uteställe!" "Bara lägg aaav!" "Du ska inte vara så jävla otrevlig!" "Jag är mig och det här är en bar!"
Vid det här laget så har en av oss försökt påkalla uppmärksamheten från nån av bartenderna, men de är lojja och en av dem kommer till slut fram och ser skitbesvärade ut. Vi säger vad som händer och ber honom hjälpa till att få bort den här mycket obehagliga agressiva killen från mig. Då blir han skitirriterad och säger att dessa killar som står runt oss just då och är skitobehagliga och agressiva är stamgäster där och kommer in varje vecka och det är aldrig någon tjej innan som har tyckt att de har varit jobbiga, så det måste ju vara vi som är dumma i huvudet och otrevliga, han tänker minsann inte göra ett skvatt och hur kunde vi ens vara så dumma som ens inbillar oss att han skulle stå på vår sida.... Eh ja. Vi blir ju såklart helt rosenrasade och går ju där ifrån efter ett tag när bartendern bara ignorerar oss och killarna runt omkring oss står och skriker att vi är så jävla otrevliga.
SERIÖST?!? Är det så här långt vi har kommit i detta samhälle? Jag blir fan mörkrädd alltså! Så fyra tjejer kan inte få gå ut på krogen för att ta några öl och stå och prata med varandra ifred. Bara för att vi är ute på krogen så ska vi bara ta att vilken jävla loser somhelst ska få komma fram och ta på en, hänga på en, putta ner en från stolen, förstöra kort man försöker ta, störa mitt i en konversation man har, fylleprata med en. För annars är man ju så "jävla otrevlig" och "fattar inte att man är ute på ett uteställe", nä man ska sitta där och nicka och le medans snubbarna tallar på en, stinker sprit, fyllepratar och är allmäna idioter! Det är fortfarande så sjuuukt provoserande att en kvinna är ute på en krog och inte sätter sig själv på "marknaden" s.a.s. och visar klart och tydligt om någon kommer fram som hon inte är intresserad av att hon just inte är intresserad av just den killen. Då är man en jäkla fitta liksom... Seriöst?!????
Jag gick därifrån och kände mig nästan lite våldförd på och kränkt för att den här bartendern inte bara vägrade hjälpa till utan han tyckte minsann också att vi hade varit så jävla avisande där vid baren mot dessa killar och "hallå, vi var ju på en bar!" JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD!!!!!
JAG bestämmer väl förhelvete vem jag vill prata med och vem jag vill ska ta på mig!
Men så är inte verkligheten där ute för en tjej idag, fortfarande så förväntas det av en som kvinna att du ska bete dig på ett visst sätt i vissa situationer, mest handlar det om att nicka och le och se söt ut och hålla käften. Gör du inte det, då är det fruktansvärt provoserande och killar får då tydligen behandla en hur fan dem vill för att man får ju skylla sig själv. 2011 och så långt har vi kommit... tragiskt.
Jag vägrar i alla fall att anpassa mig efter några jävla stereotyper över hur fan man ska vara som kvinna och vad som förväntas av en, var jag än må vara på för ställe, vad jag än har på mig eller vilka jag har runt omkring mig. Och visst, jag vet att det gör att jag hamnar i situationer som är hotfulla (det här var ju inte första gången killar har blivit provoserade av att jag inte kör: nicka, le, håll käften) men jag kan inte ändra mig och jag vill inte ändra mig heller för enligt mig så är det det här jävla samhället som är fucked up och någon måste väl för fan visa att det inte är okej! Men visst fan är det obehagligt och man blir rädd och man blir arg.
Jag tänker på min systerdotter som snart ska börja ge sig in i den här sfären... kommer det bli bättre för henne? Eller har det blivit ännu kallare där ute? Ännu råare? Jag tycker det. En knackning på axeln och man ska gå hem och ha sex med den personen, på den nivån känns det fan som att det är nu. Och som tjej så ska du minsann vara öppen för både det ena och det andra på krogen, är du inte det och VISAR det, då kan det gå riktigt illa.Vill jag släppa iväg min lilla underbara systerdotter in i det? NEJ. Jag tror och hoppas bara att vi mostrar och hennes mor har varit bra starka förebilder och att hon i sig själv är så stark att hon kommer köra sitt race och vara precis den hon är, som vi alla är: Awsome! Och inte nicka, le och hålla käften.
Igår så var jag och två vänner + min syster ute för att äta middag tillsammans och ta några öl. Vi käkade först grekisk mat på ett ställe men bestämde oss för att gå vidare. Så vi går till Bitter som ligger på Linnégatan, ett barhäng ställe kan man väl kalla det. Vi fyra står vid baren och pratar med varandra och är inne i vår lilla värld, inte så medvetna eller intresserade av det som pågår runt omkring oss direkt. M.a.o. vi var inte där för att bli stötta på eller stöta på andra!
Så kommer det fram en aspackad kille och börjar fyllesnacka med mig och min syster, vi försöker få han att fatta att vi inte är intresserade av hans sällskap men han fortsätter bara att tjöta. Medan detta pågår så står det en snubbe bakom mig också som den här andra fylleidioten pratar med och han bjuder fylleidioten på en öl. Jag sitter på en barstol och dessa två killar står på varsin sida om mig vid denna barstolen och tjötar, jag tar fylleidiotens öl och ställer på min högra sida och säger att de kan stå där och tjöta med varandra istället så att jag kan prata med mina vänner ifred (allt för att bli av med idioterna) och hör såklart kommentarena som man alltid får som tjej om man inte sitter där och ler mot idioterna och pratar med dem fast man inte vill: "Fan vad hon var otrevlig da", " Shit vad hård hon var da" och sådana superintellegenta saker.
Vi försöker fortsätta vår konversation och vi har jättetrevligt med varandra, vi försöker ta lite kort och överallt runt oss så flyger det fram händer från random snubbar framför kameran och nån kille puttar ner en av oss från sin barstol och det börjar kännas jävligt bisarrt på det här stället, har vi hamnat i nån slags twilightzone eller?! Vi blir alla mer och mer irriteradeDet var uppenbarligen mycket provoserande att vi fyra inte var intresserade av att bli stötta på utav killarna som stod där och de... jag vet inte, flippade helt enkelt.
Helt plötsligt så får jag en arm runt axlarna och känner att en kille hänger över mig och skriker i mitt öra: "Men vi är ju kompisar!" Jag har inte sett denna snubben, han stod bakom ryggen på mig, inte pratat med honom, inte givit några indikationer på att han är välkommen att hänga på mig och hålla om mig.
Jag puttar bort hans hand och vänder mig om och tittar på honom och killen flippar fullständigt, tar tag i min axel igen, hårt och verkligen trycker upp sitt ansikte i mitt och skriker hotfullt: "Bara lägg av!" "Lägg av!" Jag bara tittar på honom och försöker dra mig undan, luta mig åt sidan för att få bort hans ansikte från mitt och frågar till slut: "Vem är du?" "Känner jag dig?" Killen fortsätter mer och mer hotfullt och aggresivt medan han vägrar släppa min axel: " Du är på ett uteställe!" "Bara lägg aaav!" "Du ska inte vara så jävla otrevlig!" "Jag är mig och det här är en bar!"
Vid det här laget så har en av oss försökt påkalla uppmärksamheten från nån av bartenderna, men de är lojja och en av dem kommer till slut fram och ser skitbesvärade ut. Vi säger vad som händer och ber honom hjälpa till att få bort den här mycket obehagliga agressiva killen från mig. Då blir han skitirriterad och säger att dessa killar som står runt oss just då och är skitobehagliga och agressiva är stamgäster där och kommer in varje vecka och det är aldrig någon tjej innan som har tyckt att de har varit jobbiga, så det måste ju vara vi som är dumma i huvudet och otrevliga, han tänker minsann inte göra ett skvatt och hur kunde vi ens vara så dumma som ens inbillar oss att han skulle stå på vår sida.... Eh ja. Vi blir ju såklart helt rosenrasade och går ju där ifrån efter ett tag när bartendern bara ignorerar oss och killarna runt omkring oss står och skriker att vi är så jävla otrevliga.
SERIÖST?!? Är det så här långt vi har kommit i detta samhälle? Jag blir fan mörkrädd alltså! Så fyra tjejer kan inte få gå ut på krogen för att ta några öl och stå och prata med varandra ifred. Bara för att vi är ute på krogen så ska vi bara ta att vilken jävla loser somhelst ska få komma fram och ta på en, hänga på en, putta ner en från stolen, förstöra kort man försöker ta, störa mitt i en konversation man har, fylleprata med en. För annars är man ju så "jävla otrevlig" och "fattar inte att man är ute på ett uteställe", nä man ska sitta där och nicka och le medans snubbarna tallar på en, stinker sprit, fyllepratar och är allmäna idioter! Det är fortfarande så sjuuukt provoserande att en kvinna är ute på en krog och inte sätter sig själv på "marknaden" s.a.s. och visar klart och tydligt om någon kommer fram som hon inte är intresserad av att hon just inte är intresserad av just den killen. Då är man en jäkla fitta liksom... Seriöst?!????
Jag gick därifrån och kände mig nästan lite våldförd på och kränkt för att den här bartendern inte bara vägrade hjälpa till utan han tyckte minsann också att vi hade varit så jävla avisande där vid baren mot dessa killar och "hallå, vi var ju på en bar!" JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD!!!!!
JAG bestämmer väl förhelvete vem jag vill prata med och vem jag vill ska ta på mig!
Men så är inte verkligheten där ute för en tjej idag, fortfarande så förväntas det av en som kvinna att du ska bete dig på ett visst sätt i vissa situationer, mest handlar det om att nicka och le och se söt ut och hålla käften. Gör du inte det, då är det fruktansvärt provoserande och killar får då tydligen behandla en hur fan dem vill för att man får ju skylla sig själv. 2011 och så långt har vi kommit... tragiskt.
Jag vägrar i alla fall att anpassa mig efter några jävla stereotyper över hur fan man ska vara som kvinna och vad som förväntas av en, var jag än må vara på för ställe, vad jag än har på mig eller vilka jag har runt omkring mig. Och visst, jag vet att det gör att jag hamnar i situationer som är hotfulla (det här var ju inte första gången killar har blivit provoserade av att jag inte kör: nicka, le, håll käften) men jag kan inte ändra mig och jag vill inte ändra mig heller för enligt mig så är det det här jävla samhället som är fucked up och någon måste väl för fan visa att det inte är okej! Men visst fan är det obehagligt och man blir rädd och man blir arg.
Jag tänker på min systerdotter som snart ska börja ge sig in i den här sfären... kommer det bli bättre för henne? Eller har det blivit ännu kallare där ute? Ännu råare? Jag tycker det. En knackning på axeln och man ska gå hem och ha sex med den personen, på den nivån känns det fan som att det är nu. Och som tjej så ska du minsann vara öppen för både det ena och det andra på krogen, är du inte det och VISAR det, då kan det gå riktigt illa.Vill jag släppa iväg min lilla underbara systerdotter in i det? NEJ. Jag tror och hoppas bara att vi mostrar och hennes mor har varit bra starka förebilder och att hon i sig själv är så stark att hon kommer köra sitt race och vara precis den hon är, som vi alla är: Awsome! Och inte nicka, le och hålla käften.
Jag vill skicka all min kärlek till alla modiga, starka kvinnor där ute som vågar vara precis dem ni är och inte tar någon skit! Och jag är stolt över att kunna säga att jag har sådana kvinnor som bästa vänner och systrar :-D
<3
måndag 10 januari 2011
Nya tider... eller njäe
Så var det nytt år och allt går tillbaka till sin gamla lunk tycker jag. Det är fortfarande grått, kallt, snö, halt och jävligt.
Men idag fick jag en sån där liten diff på väg hem från jobbet. Ni vet en sån där liten diff av vårdoft i luften, bara en liten en i blåsten... och det räckte. Snart är det vååår!!! Haha eller kanske inte! Men vi är på rätt sida av året och f.o.m. nu så går det ju bara mot ljusare och varmare tider i alla fall! Det ger mig hopp och inspiration. =)
Här är några av sakerna jag dagdrömmer om när jag sitter på bussen från/till jobbet längtandes efter vår och sommar:
Ja, listan kan göras miiilslång! Men det är väl detta jag framförallt längtar till och hoppas ska ske denna vår/sommar. Jag jobbar min lilla rumpa av mig för att kunna spara ihop så mycket pengar jag kan för att jag ska kunna bocka av så mycket som jag bara kan på listan. Bara en litet tag kvar... =)
Men idag fick jag en sån där liten diff på väg hem från jobbet. Ni vet en sån där liten diff av vårdoft i luften, bara en liten en i blåsten... och det räckte. Snart är det vååår!!! Haha eller kanske inte! Men vi är på rätt sida av året och f.o.m. nu så går det ju bara mot ljusare och varmare tider i alla fall! Det ger mig hopp och inspiration. =)
Här är några av sakerna jag dagdrömmer om när jag sitter på bussen från/till jobbet längtandes efter vår och sommar:
- En RIKTIG semester!!! (Hade bara två veckor sommaren som var och kommer till sommaren m.a.o. bara ha haft två veckors semester på nästan två år... INTE OK)
- VÄRME! Need I say more?
- Ljus ljus och åter ljus! Gud vad jag behöver det! Känner mig som Wall-E varje gång solen vågar kika fram lite... "ladda batteriet"! ;-)
- Dagen då jag kan hänga av mig vinterjackan, de tre tröjorna jag måste ha under, vantar och mössa för att ta på mig min fina röda vårjacka och inget mer!
- Lämna Sverige för att upptäcka nya länder, städer, människor, kulturer, maträtter, vin! Aah detta året SKA jag åka utomlands!
- Musik, tält, vänner, kärlek, magi, pissljummen öl, lera= festival! Vill gå på Peace & Love och Way Out West, förhoppningsvis blir det båda två men i alla fall en av dem ska det bli.
- Kanske nån liten weekendresa med mina tjejer, hade ju varit underbart!
- Uteserveringshäng :-)
- Sol & Bad
- Picknick (gör man alldeles för sällan och är sååå mysigt!)
- En chans på en liten bränna kanske?
- Massor utav skratt i härligt sällskap!
Ja, listan kan göras miiilslång! Men det är väl detta jag framförallt längtar till och hoppas ska ske denna vår/sommar. Jag jobbar min lilla rumpa av mig för att kunna spara ihop så mycket pengar jag kan för att jag ska kunna bocka av så mycket som jag bara kan på listan. Bara en litet tag kvar... =)
Lämnar er med en blid från en plats jag önskar jag kunde vara på exakt just nu, gissa var? ;-)
G'day mate!
söndag 2 januari 2011
12 månader 12 bilder
2010 började mindre bra med ett sprucket förhållande och ett sprucket hjärta. Januari var ett helvete men så småningom med mina underbara vänners hjälp så började jag komma tillbaka till mig själv och leva igen!
Jag och mina tjejer kände att vi behövde komma iväg litegrann, om så bara till en annan stad för att uppleva något nytt/annat. Så vi tog vårt pick å pack i april och stack till Jönköping! Vi råkade hamna där precis samtidigt som Hockeylaget HV71 vann elitserien (eller vad det nu kallas?!) och hela Jönköping gick ut på gatorna för att fira. Det var en toppenresa och jag ser fram emot fler av dessa små "getaways".
Efter en lååång vinter så började det äntligen bli lite varmare i maj och jag kunde byta min vinterjacka mot vårjackan, yay! Jag och syster gick och såg Mustasch på Liseberg, vilket blev årets första men absolut inte sista konsert. De rockade!
Här är jag på väg till Lisas födelsedagsparty i maj... kom ihåg att jag älskade känslan av de värmande solstrålarna på mitt ansikte där jag satt på bussen, aah äntligen kom värmen! Det var en vacker vårkväll.
Och vi hade en mycket rolig kväll!
I juni bjöd söta Lisa med mig till Norge och hennes syster som bor där med sin kille. Stavanger är en mycket mysig och vacker stad, jag rekommenderar alla att åka dit! Lite svårt med språket bara. Hade ett antal missförstånd med olika personer bl.a. på flygplatsen när vi skulle åka hem då jag inte förstod en säkerhetsvakt när hon frågade mig om jag hade en laptop i väskan. Problemet var bara att hon inte sa laptop hon sa: "Har du en pääsää i väskan?" då säger jag: "Nej jag har ingen påse i väskan" vakten: Nej, en pääsää?" jag: Nej jag har ingen pååse i väskan!" ja så där fortsatte det till hon till slut sa laptop ganska irriterat och jag skämdes för mina otroligt sugiga norska kunskaper haha! Men det är sånt som gör alla resor speciella och jag och Lisa skrattar gott varje gång vi påminns om "pääsää!" ;-)
I mitten av juni var det dags för denna fröken att fylla 29 och som vi firade! Det var absolut den roligaste festkvällen jag har haft hela 2010 tror jag och jag tackar verkligen alla som kom och förgyllde denna underbara kväll! Solen sken, alla var glada och jag fick fira med de människor som betyder mest för mig här i livet, vad mer kan man önska sig i födelsedagspresent?
Sedan kom augusti och Way Out West!!! Det var två dagar av musik, vänskap, sol, kärlek och magi! För att nämna några: M.I.A. Paul Weller, Soundtrack of our lives, Iggy Pop, Wu Tang Clan och såklart HÅKAN! Musik, vad skulle jag göra utan det?
Ja så kom september och jag blev utsatt för bedrägeri... ett stort bakslag och jag mådde riktigt dåligt. Så fruktansvärt obehagligt hur någon bara kan ta över ens identitet och fullständigt krossa ens liv, att människor kan vara så onda? Men återigen så stod mina vänner där och stöttade mig med starka armar, vad skulle jag göra uten er tjejer? Love you!
Men livet fortsätter och jag torkade av mig och reste mig upp igen. Det är verkligen sant det dem säger: Det som inte dödar dig gör dig starkare!
November kom och jag beslutade att det var dags för en förändring och vips så var jag inte längre blondie utan redhead!
Ja helt plötsligt var det december, nyårsafton och 2010 var ett minne blott! Vad ska man säga om 2010 då? Kommer inte minnas det som mitt favoritår direkt men jag tror ändå att detta året har lärt mig massor om mig själv och min omgivning och det har gjort mig starkare. Känns som att jag har börjat på en resa detta föregående år och den är långt ifrån över, vet inte vart den kommer föra mig men jag är i alla fall på väg! Jag önskar bara att 2011 kommer bli ett mer harmoniskt och välmående år med mer kärlek och mindre hjärtesorg, för mig och alla!
Nu kör vi!
Love and Light!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)